Ett år har snart gått sen jag antog utmaningen och ja, det är bäst att jag erkänner direkt, jag har inte riktigt lyckats med alla mål. Jag har bara fått ut två inlägg på bloggen vilket inte är okej. Däremot har jag varit bättre på att föra in min träning på Funbeat vilket har varit ett jättebra redskap för mig att kunna hålla koll på min träning men också sporras av att se hur mycket alla andra har tränat. På så sätt har jag fått kraft att ta mig till gymmet trotts att det regnat eller varit ”kallt”.
När jag tittar på mina resultat ser jag ett mönster som jag faktisk känner igen från tidigare år men inte är nöjd med. Min ”officiella” träning upphör helt under sommaren främst pga sommarjobb. Som jag berättat innan så är det främst 12,5h pass som gäller på mitt jobb och ofta flera dagar på raken vilket gör att man inte är motiverad att stanna en timma extra för att träna på jobbet när kompisarna har grillfest eller liknande. Förutom att jag jobbade heltid så tog jag och klämde in en vecka på Peace and Love festivalen i Borlänge där jag jobbade som funktionär, där var de inga 12h pass utan 14-17h pass varje dag men var en otroligt kul vecka (men ingen träning mer än att ta sig runt på festivalområdet.) Så summan av kardemumman: Under studierna fungerar träningen men inte under sommaren. Att få rutin i träningen lyckades till 50%. Det har ändå blivit 120h på 7-8 månader(som jag tränat mer intensivt under)
Veckan innan rikslägret blev jag supersjuk vilket höll i sig i två veckor. Jag praktisk taget tynade bort och planer som fanns på att springa ett lopp var som bortblåsta. När vi flyttade till Lund i slutet av augusti fick jag kämpa med lådorna som jag själv packat och flyttat i början av sommaren utan problem. Så jag misslyckades helt klart med utmaningen att springa ett riktigt lopp, vilket grämer mig innerligt, 0% .
Trots detta känner jag redan nu att jag är tillbaks i min fysiska styrka som jag hade byggt upp innan sommaren. På F&S började jag gå på cirkelgym vilket passade mig utmärkt. Instruktören som såg ut och fungerade som vilken tjej som helst berättade att hon som liten suttit i rullstol pga hon hade något problem med ryggen. Men hon tröttnade på rullstolen och bestämde sig för att hon skulle minsann kunna gå som alla andra, vilket hon till slut också lyckades med genom träning. Så det fanns inget ”jag klarar det inte” i hennes värld, vilket motiverade mig att ta i ännu lite mer i varje övning. Konditionen har blivit mycket bättre även om den kan bli Ännu bättre. Ser fram emot lite varmare väder så det kan sporra mig att även jogga utomhus. Så styrka och kondition har lyckats till 85%
Men det jag är allra nöjdast med är att jag har haft kul till 100%. I Helsingborg fick jag med mig fröken Hilda på gymmet och att hon har fortsatt att träna är superkul med tanke på att första gången vi skulle träna ihop så trodde jag att hon hade nya träningskor, men om jag minns det hela rätt hade hon haft dem hela gymnasiet, de kan inte varit med på allt för många lektioner.
I Lund tränar jag nu på Gerdahallen bl a. tillsammans med Lisa G (som också är med i utmaningen) och Elin B (I-Län).
Jag är superglad att jag gick med i fot-utmaningen och jag kan inte förstå att det redan har gått ett helt år! Det känns som om vi bara börjat, det är i alla fall min inställning. Jag är inte färdig med träningen och kommer aldrig att bli det. Det är något som ska följa med en vart man än tar vägen i landet/livet. Igår bokade jag in en tid för träningsrådgivning i februari vilket ska bli jätte spännande och lite av årets startskott (även om jag redan börjat). Jag kommer fortsätta med mina gamla och nya mål:
1. Hitta motivationen att träna under sommaren.
2. Springa ett ”riktigt” lopp.
3. Bli starkare och få bättre kondition
4. Ha kul 
Jag hoppas verkligen att alla fortsätter registrera sin träning på Funbeat så vi kan fortsätta inspirera varandra. Jag vill också ge Marie Eliason en stor kram för att hon gjort Sveriges 4H till en ännu starkare och hälsosammare ungdomsorganisation än vi redan var. Tack Marie!!
/Camilla S
