Tupplura

Det hände idag. Igen. Jag tog en tupplur. På jobbet.

När jag berättar att jag inte äter socker och inte dricker kaffe säger folk: ”Men hur klarar du dig? När jag sitter framför datorn och känner mig seg så tar jag en kaka och en kopp kaffe, sedan så kör jag på i samma tempo i några timmar till!”

Då tänker jag i mitt stilla sinne. Att det är lite som att bädda för en hjärtattack. Nej, det blev kanske lite väl drastiskt. Men ni fattar? Jag tänker att när man inte lyssnar på sin kropps signaler så tar man en risk. En risk att gå för långt. Bättre då att acceptera att man är trött och ta – ja varför inte, jag tror jag rekommenderar det – en tupplur. Annars kanske det blir så att det blir inflation i hur mycket man skall stressa runt i samhället. Någon tar en kopp kaffe och stressar på lite mer. Någon tar två koppar kaffe för att vara lite bättre än hon som tog en kopp kaffe. Och någon trycker i sig fyra damsugare. Och någon sväljer en vit tablett med några klunkar coca cola. Det blir lite som bostadsmarknaden. I och med att man kan låna pengar på banken så kan vi betala mer för vårt boende. Vi köper då större och dyrare boende än vad vi behöver. Och dessutom går priserna upp. Vad är priset du får betala för att du äter socker?

/Emma He

På jobbet